Jeannas Universum

Igår på Blue Heaven förälskade jag mig i deras självlysande drikpinnar! Sådana vill jag också ha! Jag kan riktigt se sådana platsa på en framtida 80-talsfest!

Chrisse fick igår, tillsammans med sin bror Dennis, 7 rätt på hästarna. Inte illa att lyckas med det på sin 30-årsdag! Tyvärr gav utdelningen "bara" runt 1500 kr. Jag och älsklingen spelade också och fick in 5 rätt vilket gav oss hela 16 kr! Det ni!

Jag steg upp klockan 09.00 och började baka cup cakes och amerikansk chokladtårta medan Chrisse låg kvar i sängen och tog sovmorgon. Klockan 11.00 väckte jag honom med frukost på sängen och därefter rullade dagen på för fullt fram tills vi stupade i säng vid 02:30-tiden.


"Choclate fudge triple layer cake" och två sorters cup cakes blev det att jag bakade till Chrisses födelsdagsfika på eftermiddagen.





Klockan 14.00 träffades mamma, syskon och respektive (bortsett från Roy och sara som jobbade) i Bergsnäs där det blev fika, presentöppning och sedan flera timmars brädspelande.



Vid 21:30 lämnade jag och Chrisse Bergsnäs och drog vidare till Akropolis där jag bjöd födelsedagsbarnet på middag. Chrisse åt grekisk plankstek medan jag valde fläskliké. Mohammed, ägaren till Akropolis, bjöd oss på efterätt och shots.



Vid 23:30 stack vi vidare till "Blue Heaven" där vi stannade resten av natten. Tjejen som stod i baren är syster till tjejen som jag träffade i fredags på restaurangen så hon bjöd oss på coola drinkar, öl, alkoläsk och shots hela kvällen i Chrisses ära. Vi hann inte mer än dricka upp förrän det stod något nytt framför oss på bardisken.

Lukas använder inte napp. Om han inte vet hur den fungerar eller om han inte gillar den vet jag inte...


Älsklingenpojken...

Jag har blivit lite smått beroende av CNN... Jag vet inte om denna nyheten har nått Sverige men jag tycker att den är rolig och smart gjord.

En kanadensisk musiker vid namn Dave Carroll fick under en resa med Uniter Airline´s sin gitarr förstörd. Flygbolaget vägrade att ersätta honom och han skrev då en låt om händelsen som ha la upp på youtube och som nu har blivit stor i USA: http://www.youtube.com/watch?v=5YGc4zOqozo

Alltså, vad är det för människa som går med på att göra detta på radio?

http://www.ostfrallan.com/tips/3488/Klassiker:-Tjej-dumpar-sin-kille-p

Idag var jag och hämtade lunch på en restaurang där jag och Chrisse kanske ha varit tre gånger tillsammans under vår tid ihop (senaste gången var för flera månader sedan). När jag har lämnat min beställning till tjejen vid kassan säger  hon till mig: "Är du Christoffers tjej?" Jo, visst är jag det!", svarar jag, "Menar du att du känner igen mig?" Hon svarade att visst kände hon igen mig för jag verkar alltid vara så glad och jag ler jämt när jag är där inne. "Man känner igen dig på leendet!".

Sedan blir tjejen pratglad och medan jag väntar på maten pratar hon och jag för fullt om allt mellan himmel och jord. Hennes mamma tittar också inom och hoppar in i samtalet och de båda överöser Chrisse med vänliga kommentarer. "Chrisse är fräsch och snygg", säger dottern. Han har iofs alltid haft sina jobbkläder på sig när han ha varit här så jag kan ju tänka mig att han ser ännu bättre ut när han har klätt upp sig och är iordning.

*Ler* Det är trevligt att höra söta och snälla saker om ens kille... Jag brukar iofs få höra det, men det slutar inte vara trevligt för det.

Igår träffade jag Chrisse, Stefan och Markus på Max. Medan vi satt där upptäckte vi hur en bil hade fått motorstopp i drive-thru-kön och att en passagerare fick hoppa ut och knuffa igång bilen. Gissa hur mycket vi skrattade?

Nu har Chrisse skaffat en parkeringsmätare. Så tänker ni "parkera" er inne på kontoret, glöm då inte att stoppa in pengar i automaten!

Jag vet inte vilka utav er som läser Cissis blogg och då har tagit del av deras lilla "garderobsäventyr"? För att göra en lång historia kort handlade det om IKEA-gardorober som var ett helsike att sätta ihop och Jamie som muttrade en massa i stil med: "Att någon kan ha blivit förmögen på att sälja sån här skit fattar jag inte!" samt "Det här passar inte, något är fel, snart eldar jag upp skiten!". Chrisse gillar inte heller IKEA möbler, han hatar att flytta det och han anser att folk är korkade som inte inser att de möblerna inte är byggda för (dvs. de håller inte) för att flyttas. Har man väl fått ihop en IKEA-möbel ska de enligt honom stå där de står och inte flyttas för då blir de bara sneda alt går sönder...

Jag gillar heller inte IKEA-möbler, inte egentligen. Visst kan jag tycka att det är en fantastiks affärsidé, men ska jag vara riktigt ärlig så gillar jag inte helt möblerna som finns på IKEA, Mio eller andra "vanliga" möbelaffärer. Dels gillar jag dom inte ur ett individualistiskt perspektiv och dels eftersom de saknar känsla.

Jag har tex ett gammalt skåp hemma i mitt hus som jag älskar. Jag vet inte riktigt när det är byggt men det är gammalt, handgjort och det är byggt i massivt trä. Det finns bara ett exakt sådant skåp och någon har byggt och smyckat detta skåpet med sina bara händer. Dvs att det INTE är någon i Asien som har stått vid en maskin och massproducerat möblen i fuskträ och utan förmodligen en känsla av stolt yrkeskunskap. Jag skulle tippa på att de fleta möbler vi köper i dagens affärer i Svergie är sådana möbler. -Maskingjorda, massproducerade efter det senaste modet och gjorde utan känsla för möblen. -Usch och blä! Jag gillar inte sådant!

Jag gillar inte heller att ens individualism även försvinner med hjälp av IKEA och andra affärer! Möblerna är snabbt utbyttbara efter det senaste modet som många verkar försöka efterfölja! Alla har mer eller mindra liknande sorts möbler fast i olika kombinationer. Usch och fy igen!

Jag ska inte spy allt för mycket galla för jag har själv sådana möbler hemma, men jag gillar inte det egentligen. Mitt nya mål är att INTE inföskaffa mer sådana utan att hålla mig till andra källor för möbelinköp. Min vision är att möbler, glas, tavlor osv ska vara handgjorda, unika och gjorda med en känsla!

Igår var vi alla hembjudna på middag och filmkväll på Hasselbacken. -Jamie och Cissi ville visa filmen från förra året då de bilade runt i sydvästra USA (lille Lukas var ju också med eftersom han låg i magen). Det blev god mat, trevligt umgänge samt en filmvisning som fick mig att längta tillbaka till USA, om inget annat för att se och uppleva det som Jamie och Cissi var med om! Tack för en trevlig kväll!


Istället för att ha blomma med mig till värdparet fick Lukas ett gosedjur som han blev kompis med under kvällen.


Och här har vi folket som var på filmvisningen. (Lägger upp lite bilder för att visa Hasselbacken från insidan.)

Igår när jag var på väg till Hasselbacken ringde Linnéa mig och meddelade glädjande att antagningsbeskeden till högskolorna hade kommit (både hon och jag hade hållt utkik efter dessa i veckan).  Eftersom jag då vid samtalets stund inte hade möjlighet att själv kolla mitt besked loggade Linnéa in sig på min sida och gav mig beskedet att jag hade kommit in på båda mina kurser: Foto/digital bildredigering och Fotografik. I min urvalsgrupp var det åtta stycken som hade kommit in på den första kursen och nio stycken på den andra. -Det lönar sig att plugga hårt och skaffa sig höga betyg.

Imorgon fyller min älskling 30 år! Igår satte jag och Viran (hans syster) igång med att planera hans födelsedag. Tack för hjälpen kära svägerska och tack för att du ville ringa runt till alla åt mig! Det ska bli trevligt att träffa alla imorgon igen!

Jag är fortfarande kvar hemma hos mamma och väntar på att hon ska komma hem ikväll. Jag vet inte om jag är en snäll dotter eller om flyttstädningen i fredags gav mer smak, men jag har hur som helst satt igång att städa mammas hus nu. Inte för att min mamma är stökig av sig (verkligen inte!) eller för att det är smutsigt i huset, men jag kände ändå att jag ville göra något för henne. Täcken, madrasser och mattor hänger ute, fönster och kristallkronor putsas och allt annat torkas av. Här blir det fint minsann!

Mina små katter blev så glada över att ha sin mamma hemma att de beslutade att ge mig en liten present inatt: En död mus precis utan för altandörren. Tack mina små barn!

Det finns ett TV-program från USA som heter "Cheaters". Om man tycker att Jerry Springer är TV för "white trash" så skulle jag ville klassa detta programmet på gränsen till ännu värre. Det är dåligt, men låg underhålningsnivå och det är inte det minsta allmänbildande. För er som inte känner till serien är det ett realityprogram där människor som misstänker att deras respektive är otrogna kan skriva in till programet. Blir de utvalda sätts det dektektiver på de misstänkta och de blir förföljda och bildbevis samlas in som bevis på deras otrohet. Den bedragne parten får sedan en chans att konfrontera personen när de är ihop med "den andre".

Hur som helst, i veckan som gick fick jag en släng av solsting och mellan turerna av illamående, yrsel och kräkningar bäddade jag ner mig i soffan och vilade och råkade sappa förbi ett avsnitt av just serien Cheaters. Dagen avsnitt handlade då om en manlig dvärg, vars flickvän var normalvuxen, som misstänkte att han blev bedragen. Mycket riktigt stämde det och det visade sig dessutom att hans normalvuxna flickvän var otogen med en annan manlig dvärg. Jag kunde inte låta bli att undra: Vad tusan är oddsen för det?

Jag har flertalet kompisar som jag inte har träffat på väldigt länge. Nu ska jag inte ta i och försöka framstå som mer än vad jag är, men...jag känner ändå att jag har gjort mitt och försökt både ringa till dom, bjuda hem dom till mig och frågat ifall jag får köra förbi deras. Inte en enda träff har det blivit med någon av alla dessa kompisar och inte en enda utav dom har varit hemma hos mig sedan jag och A gjorde slut för snart två år sedan! Jag ger upp och skiter i vilket nu! (Det är inte så att de har ringt sönder min telefon eller sprungit ner mina dörrar! Flera utav dom "försvarar" sig med att man aldrig vet vart jag är, men på den punkten kan jag svara att jag har flera telefoner så det är bara att ringa och fråga!) Jag kommer att ha väldigt mycket att göra framöver nu med födelsedagar, resor och renovering med mycket mer och känner att jag inte orkar lägga energi på detta också. Det inte bara är min uppgift att försöka upprätthålla relationer och jag känner dessutom att det inte bara är jag som ska försöka prioritera.

Jag är inte sur eller bitter om jag nu framstår som det! Inte alls så missförstå mig inte nu! Men livet är för kort för att hänga upp sig på saker och ting och jag lägger hellre min energi på vänner som ger tillbaka.

Läste nyss om lite ovanliga sätt när det gäller begravningar som jag inte kan låta bli att samanställa för er. Inget slutar att förvånar mig!

Vill du bli en diamant?
Om någon någonsin har haft en dröm om att bli en diamant finns det nu hjälp att få på den fronten. Det amerikanska företaget LifeGem erbjuder en mycket lyxig, men även ett mycket dyrt sätt att föreviga dig på. De kan helt enkelt pressa ihop dina jordiska rester till en diamant. Aska från både människor och husdjur utsätts för extremt höga temperaturer under mycket stort tryck. Det tar upp till 9 månader, och så er kristallen klar för slipning. Det är bara i USA som detta går att göra och priset ärupp emot 100.000 kr.

På rymdfärd?
Är du ett Starwars- eller ett Star Trek-fan så kan din sista resa bli en tur i rymden. Celestis heter företaget som erbjuder sig att skicka små rymdkapslar med dina jordiska rester i kretslopp runt jorden.
Det finns fyra paket att välja mellan. Tur-retur, i kretslopp runt jorden, i kretslopp runt månen och färd mot yttre rymden. En tur- och returbiljett bara kostar ett par tusen kronor.

Den miljövänliga
Det här är verkligen för de som bryr sig om miljön. I stället för att bli kremerad och därmed släppa ut en massa koldioxid, kan du välja att brytas ner miljövänligt. Detta sker i en stor behållare som mest av allt påminner om en stor tryckkokare. Under högt tryck och hög värme bryts de jordiska resterna ner i lut. Till slut finns bara något kvar som påminner om aska, men är miljövänligt framställt utan att släppa ut koldioxid.

För optimisten
Om du inte har tänkt dig att ge upp hoppet bara för att du är död, kan du låta frysa ner dig efter döden. I en cylinder med flytande nitrogen blir du nerfryst till nästan minus 200 grader. Om vetenskapen en dag kommer på hur de kan tina upp och återuppliva dig, ja då gör de det. Det är nog mest för den inbitna optimisten - och den som har tillräckligt med pengar. Det är nämligen både osäkert om det överhuvudtaget kommer att fungera, och så kostar det en miljon kronor.

Min älskade Christoffer fyller 30 på lördag (11 juli), dvs. nedräkningen som 20-någonting har börjat och jag får väl snart ta och sluta kalla honom för "lammkött" och han kan inte längre skämta om att jag är gammal som är något på 30. Min present till honom är redan färdig, det blir en helg i Götebog med U2-biljetter i augusti (hihi, kanske blir det en överraskning till, man vet aldrig).

På lördag blir det inget jobb i alla fall (det har jag bestämt) utan det är hans dag och det ska firas (har jag också bestämt!) Tydligen brukar han (och familjen)  inte fira födelssedagar, han brukar till och med glömma bort den. Jag är uppvuxen med helt andra traditioner så här ska det minsann kännas av att man fyller 30! Tyvärr kommer vi inte att vara utomlands på lördag utan det blir av att vi åker till Paris vecka 29 istället.