Sken från andra sidan
- Jag håller på att bli galen (och ni kan därför i framtiden besöka mig på närmaste anstalt).
- Jag kommer snart att trilla ihop i ett epileptiskt anfall alt. jag har en hjärntumör.
- Jag sitter mitt i ett strålningsfält och min hjärna spelar därför som följd spratt med mig.
Det fjärde alternativer är:
- Min pappa var precis och hälsade på mig
Vad som nyss hände är det märkligaste jag har varit med om och jag har tidigare aldrig upplevt det innan. Jag låg ihopkurad bland kuddar och pläd och tittade på "Angels and Demons" på datorn när ett ljussken dök upp brevid mitt huvud. Det var precis som om Tingeling hade besökt mig. -En 10 cm stor och rund ljusmassa svävade i luften brevid mitt ansikte i ett vitt sken. Jag reste mig upp ifall att se ifall någon bafann sig utanför fönstret och lös in med en ficklampa (för det var det enda jag skulle kunna komma på att det hade kunnat vara, även ifall ljuset som dök upp inte var sådant). Men jag hade persiennerna nerdragna och jag kunde inte hitta någon annan förklaring till ljusskenet. Jag vände upp och ner på allt för att se ifall något hade kunnat kasta en form av solkatt, men jag kunde inte hitta något. Jag la mig tillrätta igen när ljusmassa dök upp två gånger till...
Tre gånger dök denna ljusmassa upp brevid mitt ansikte och svävade av sig själv i luften. Jag tittade på klockan och kom då underfund med en sak. Vid just det exaka klockslaget var det sista gången på måndagskvällen för sju år sedan som jag såg min pappa i livet. När jag efter jobbet körde förbi Kastanienhof och åt en sen kvällsmat innan jag körde hem till mitt i Kalrshamn. Det var samma klockslag som när jag slog igen dörren till mitt barndomshem och sa "hej då" till mina föräldrar och inte viste att det var det sista jag skulle säga det till pappa...
När sista ljusskenet dök uppbrevid mitt ansikte fylldes jag av en egendomlig känsla. Det var pappa som skänkte tre ljus till oss, ett till mig, ett till Jamie och ett till mamma... Och jag gråter...
Lilla gumman, usch nu gråter jag! Jag tror att det var din pappa som bara ville se om du mår bra...tänker på dig...kram Petra
Klart att han kommer och kollar till dig. Kramar till dig/Linda
Visserligen en mycket vacker tanke, men jag är både skeptiker, pessimist och väldigt vetenskapligt lagd, så förklarigen känns för mig en aning osannolik. Men det spelar ju ingen roll vad jag tror eller inte tror - Kände du att din pappa var där så var han säkert det.
Petra och Linda: Tack för att ni också tror det, trodde jag hade blivit knäpp ett tag där...
Cecilia: Det är jag med också egentligen. Därför som jag vänder upp och ner på allt och letar efter förklaringar när spöken och annat hälsar på mig. Fastän jag har fått så många olika besök i mitt liv sedan jag var sex-sju år gammal (vilket är det första som jag kan minnas)har jag inte kunnat hitta någon logisk förklaring till mina påhälsningar.
Åh, nu blir jag också ledsen i underläppen!
Inte ska du bli kedsen i lilla underläppen Cissi. Jag ringde Jamie i förmiddags och berättade och han tog nyheten bra. ;o)
Tror att din pappa besökte dig efter ditt inlägg...
Tack Emmisen.
