English conversations
Igår och inatt har mailen flygit kors och tvärs på engelska och det svenska språket har inte fått mycket utrymme i mitt huvud. Jag vet inte när och var jag skrev så här mycket på engelska sist men det har varit väldigt underhållande.
Jag saknar så otroligt mycket att prata amerikanska! Engelskan är så mycket mer nyanserad än svenskan och det finns ord och uttryck som inte helt går att översätta. Jag har länge funderat på att skriva min blogg på engelska men var rädd för att ni läsare då kanske inte skulle förstå allt jag skrev? (Jag menar inte att idiotförklara er!) Även om det inte är för er jag skriver så hade det väl ändå kunnat vara lämpligt ifall jag blev förstodd. En kompromiss i det hela blev att jag i flera fall skriver rubrikerna på engelska och texten på engelska, eller okej...ibland smyger det sig in en fras här och där på engelska som inte gör sig lika bra på svenskan.
*Skrattar* Jag märker hur hela mitt kroppsspråk, sätt att uttrycka mig och sättet på vilket jag skämta förändras när jag intar positionen som amerikanska. Eller det var överdrivet, jag är inte och har aldrig känt mig amerikansk, dock klassar jag mig som en amrekaniserad svensk men betoningen på svensk förminskas i samtal med dessa vänner. Jag måste helt enkelt ta min älskling med mig över till USA snart framöver så att han får se mig i mitt riktiga äesse.
.
Jag saknar så otroligt mycket att prata amerikanska! Engelskan är så mycket mer nyanserad än svenskan och det finns ord och uttryck som inte helt går att översätta. Jag har länge funderat på att skriva min blogg på engelska men var rädd för att ni läsare då kanske inte skulle förstå allt jag skrev? (Jag menar inte att idiotförklara er!) Även om det inte är för er jag skriver så hade det väl ändå kunnat vara lämpligt ifall jag blev förstodd. En kompromiss i det hela blev att jag i flera fall skriver rubrikerna på engelska och texten på engelska, eller okej...ibland smyger det sig in en fras här och där på engelska som inte gör sig lika bra på svenskan.
*Skrattar* Jag märker hur hela mitt kroppsspråk, sätt att uttrycka mig och sättet på vilket jag skämta förändras när jag intar positionen som amerikanska. Eller det var överdrivet, jag är inte och har aldrig känt mig amerikansk, dock klassar jag mig som en amrekaniserad svensk men betoningen på svensk förminskas i samtal med dessa vänner. Jag måste helt enkelt ta min älskling med mig över till USA snart framöver så att han får se mig i mitt riktiga äesse.
.
Kommentarer
Trackback
