Nummer 69, en sjua och en tvåa

Har varit hemma själv i torpet hela dagen idag, är fortfarande sjuk och hostar som bara den. Jag har fortfarande inte haft en bil och därmed inte kunnat ta mig någonstans på hela dagen. Har alltså inte gjort något idag (förutom pyssel med renoveringen i köket) samt att jag inte har haft en givande disksution med någon på hela dagen eftersom jag direkt inte har träffat någon. Chrisse var hemma vid 19.00-tiden och åt kvällsmat (råstekta potatis och köttbullar), annars har det bara varit me, myself and I.

Vid 22.00-tiden var jag nära att leta upp en slö bordkniv och skära upp handleden av ren desperation och depession. (Totalt uttråkad, utmattad av att jag inte kunnat sova pga hostan på hur länge som helst samt att min hjärna har börjat få fnatt pga brist på stimulans. Jag började även känna en viss form av aggressivitet komma krypande och funderade ett tag på att gå ut i trädgården och träna kick boxning i ett försök att få utlopp för annars denna så ovana känslan för mig.)

Till min räddning kom Chrisse och hämtade mig vid 22.30-tiden och vi har varit iväg i över två timmar nu. Först satt vi bara och gosade, pratade och diskuterade en massa (jag behövde verkligen lite interlektuellt samtal). Sedan stack vi iväg in till stan. Tänka sig att det finns en plats här i Växjö där folk samlas nattetid mitt i veckan?  "Nummer 69, en tvåa och en sjua", hörde jag mer än en gång inatt...

...allt känns så mycket bättre nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0