Jeannas Universum

Det hände går ikväll igen. Jag satt mitt emot dig och mina ögon rörde sig snabbt, instinktivt över rummet när ett ljud utanför hördes. Plötsligt glömde jag bort ljudet, att det hade varit min anledning till att jag hastigt hade tittat upp och min blick låste sig istället fast vid dig och ditt ansikte. Jag vet inte vilken gång i ordningen detta nu har inträffat,  men varje gång kan jag inte göra annat än att beundra dig.

Dina vackra, ljust blåa ögon kan oundvikligt  orsaka drunkning i dess djup och ge blickar av åtrå, glöd, lekfullhet och godhet.
Dina runda, mjuka läppar är oemotståndligt inbjudande och skapar en längtan efter att få beröras av deras fuktiga lenhet.
Ditt ansikte, men dess vackra drag, betraktar jag likt en skulptör som ska skapa en byst. Jag tar in varenda linje men mina ögon och längtar efter att ömt få beröra.

Mina blickar i smyg fyller mig med beundran och lyckorus.