Nedräkningen har börjat...
Min älskade Christoffer fyller 30 på lördag (11 juli), dvs. nedräkningen som 20-någonting har börjat och jag får väl snart ta och sluta kalla honom för "lammkött" och han kan inte längre skämta om att jag är gammal som är något på 30. Min present till honom är redan färdig, det blir en helg i Götebog med U2-biljetter i augusti (hihi, kanske blir det en överraskning till, man vet aldrig).
På lördag blir det inget jobb i alla fall (det har jag bestämt) utan det är hans dag och det ska firas (har jag också bestämt!) Tydligen brukar han (och familjen) inte fira födelssedagar, han brukar till och med glömma bort den. Jag är uppvuxen med helt andra traditioner så här ska det minsann kännas av att man fyller 30! Tyvärr kommer vi inte att vara utomlands på lördag utan det blir av att vi åker till Paris vecka 29 istället.
På lördag blir det inget jobb i alla fall (det har jag bestämt) utan det är hans dag och det ska firas (har jag också bestämt!) Tydligen brukar han (och familjen) inte fira födelssedagar, han brukar till och med glömma bort den. Jag är uppvuxen med helt andra traditioner så här ska det minsann kännas av att man fyller 30! Tyvärr kommer vi inte att vara utomlands på lördag utan det blir av att vi åker till Paris vecka 29 istället.
Kommentarer
Postat av: viran
de va mest när man hade barn kalas vi firade födelsedagen annars tror jag inte nån av oss har varit så intresserade av att fira födelsedagar eller annat ;-) man vill ju inte bli gammal
Postat av: Jeanna
Alla är vi olika och alla har vi olika traditioner. Vi i min familj har alltid firat födelsedagar (små som stora) med tårta, middagar, presenter och dylikt. Fyller vi jämt (5:a eller 0:a) blir det alltid stora kalas/fester! :o)
Trackback
