Jeannas Universum

Jamie och jag är uppväxta på så sätt att mamma såg till att vi åt en väldigt varierande kost hemma. Det blev en hel del husmanskost men också massa vilt och vi åt oftast fisk en gång i veckan. Vad hon än lagade, eller var vi än var och åt middag, hade hon en regel: Ni måste smaka! -Ni måste smaka på maten och gillar ni det inte efter det så har ni i alla fall smakat det. Med andra ord växte vi upp med en mamma som såg till att vi inte blev kräsna utan "utsatte" oss all sorts varianter av mat. Och var det så att hon hade lagat mat som inte tillhörde våra favoriter fick vi ändå ingen specialbehandling (dvs att hon inte lagade annat till oss). Jag är inte det minsta kräsen när det gäller mat! Visst finns det mat som jag tycker bättre och sämre om än annat, men jag kan utan vidare äta vad som helst.

Jag ogillar människor som är kräsna! Jag tycker det är barnsligt och oförskämt om man är bortbjuden. Missförstå mig inte nu! Människor som inte kan äta något pga allergier eller som väljer att exempelvis vara veganer har jag inget emot för det rör sig om helt andra saker. Men människor som inte äter saker för att de inte tycker om det gör mig galen, speciellt när de förväntar sig att man ska rätta sig efter det på middagsbjudningar. "Jag äter inte skaldjur!" -Nähä, låt bli förrätten då da! Eller vad, förväntar du att jag ska ställa mig och göra annat till dig bara för att du inte tycker om det? Skulle det vara mitt problem att du anser att skaldjur inte går att äta? "Du ska väl inte tillaga något innehållande lök för det tycker vi inte om!" -Äääh, okej... Nu är iofs lök en väldigt vanlig ingrediens i maträtter och verkligen inte mitt problem om ni anser att det är en slibbig konsistens och inte kan ätas!

En människa till som ger mig en lista på saker de inte äter (pga att de inte tycker om det) nästa gång jag ska ha middagsbjudning kommer att driva mig galen!