Äktenskapsförord
Ibland när man tittar på amerikanska filmer kan man få se kvinnor som är upprörda över att deras blivande män (som har pengar) vill att de ska skriva på äktenskapsförord. Jag har aldrig riktigt förstått mig på deras tårar! Om någon eller båda av paterna ha pengar, företag eller något annat som de vill skydda tycker jag det är en självklar sak! Skulle det verkligen vara ett problem för den anndra parten? Jag förstår inte riktigt den tankeverksamheten!
Vara sig man har sakar man vill skydda eller inte anser jag att det är en bra sak att prata igenom innan man gifter sig om hur man vill göra den dagen man skulle separera (kanske inte så romantiskt men realistiskt). Det är bättre att göra det innan och ha papper på det när man är i sina sinnes fulla bruk och hat, svartsjuka, bitterhet osv inte kommer imellan och hindrar ens omdömme.
Chrisse skulle aldrig få för sig att be be skriva på ett äktenskapsförord! Men när vi gifter oss hade det varit givet för mig och jag hade krävt att få göra det! (Bland annat är hans företags hans och inte mitt. Han har byggt upp det sedan han var 22 år gammal!) Inte för att jag tror eller förväntar mig att vi kommer att sluta i skillsmässa om och när vi gifter oss, men jag är ändå realistisk. Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Människor utvecklas under hela livet (förhoppningsvis i alla fall) och en dag kan det bli så att man har växt ifrån varandra eller något annat.
Nej, ni som undrar. Det är inte dåligt mellan mig och Christoffer, inte det minsta, så det är inte därför som jag skriver detta! Vi älskar varandra fortfarande väldigt mycket och ser den andra parten som tvillingsjälv och vi är varandras livs kärlekar. Vi har fortfarande inte haft ett bråk och just nu skulle jag inte kunna på vad tusan vi skulle kunna bråka om? (H och E, ni hade fel på era gissningar i vintras...vi är lika kära i varandra och vi tycker fortfarande att den andra är underbar. Så det där med att ni skulle tar er en titt på vårat förhållande efter ett halvår blev fel. Men tack för visat stöd och förtroende.)
Vara sig man har sakar man vill skydda eller inte anser jag att det är en bra sak att prata igenom innan man gifter sig om hur man vill göra den dagen man skulle separera (kanske inte så romantiskt men realistiskt). Det är bättre att göra det innan och ha papper på det när man är i sina sinnes fulla bruk och hat, svartsjuka, bitterhet osv inte kommer imellan och hindrar ens omdömme.
Chrisse skulle aldrig få för sig att be be skriva på ett äktenskapsförord! Men när vi gifter oss hade det varit givet för mig och jag hade krävt att få göra det! (Bland annat är hans företags hans och inte mitt. Han har byggt upp det sedan han var 22 år gammal!) Inte för att jag tror eller förväntar mig att vi kommer att sluta i skillsmässa om och när vi gifter oss, men jag är ändå realistisk. Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Människor utvecklas under hela livet (förhoppningsvis i alla fall) och en dag kan det bli så att man har växt ifrån varandra eller något annat.
Nej, ni som undrar. Det är inte dåligt mellan mig och Christoffer, inte det minsta, så det är inte därför som jag skriver detta! Vi älskar varandra fortfarande väldigt mycket och ser den andra parten som tvillingsjälv och vi är varandras livs kärlekar. Vi har fortfarande inte haft ett bråk och just nu skulle jag inte kunna på vad tusan vi skulle kunna bråka om? (H och E, ni hade fel på era gissningar i vintras...vi är lika kära i varandra och vi tycker fortfarande att den andra är underbar. Så det där med att ni skulle tar er en titt på vårat förhållande efter ett halvår blev fel. Men tack för visat stöd och förtroende.)
Kommentarer
Trackback
