Bröllop vs. äktenskap

Som liten drömde jag om ett stort, påkostat bröllop med massor av folk i prinsessstil. Jag hade romantiska och fantasifulla drömmar och ansåg och trodde att själva bröllopsdagen var det viktigaste med äktenskapet. Men ju äldre jag blev och ju mer erfarenhet jag skaffade mig på förhållandeplanet, ju mer insåg jag hur fel jag hade haft.


I dagsläget har jag en åsikt om att människor överlag lägger ner för mycket tid och energi på själva bröllopet som om det var själva fokuseringen, som om bröllopet var höjdpunkten och inte det äktenskap de är på väg att träda in i. Hade folk bara lagt ner lika mycket på äktenskapet som de gör på att planera bröllopet hade förmodligen mindre skiljsmässor inträffat. Människor, och då främst tjejer, har i min mening orealistiska förväntningar på bröllopet. Romantiska filmer och böcker m.m. tutar i oss hur ett bröllop ”borde” vara och vi går på det. Men ett bröllop handlar inte i mina ögon om vilka blommor som ska stå på bordet, hur inbjudninskorten ska se ut eller vilken mat som ska serveras...det handlar om kärlek och det handlar om ett inträdande i ett äktenskap. Jag vet inte hur många tjejer jag har stött på som har varit helt förtvivlade för att de inte ha fått som de helst hade velat på sitt bröllop. De har gråtit, stressat ihjäl sig och drivit folk runt omkring sig galna, är det så ett bröllop ska vara som går i kärlekenstecken? Nu anser jag inte att det är fel att vela ha ett romantiskt bröllop, men om det framkallar tårar av förtvivlan, bråk och en massa stress kan jag tycka att något är fel.


Nu när jag har träffat mitt livs kärlek hade jag kunnat gifta mig med honom på en parkeringsplats om det var så. Nu när jag har upplevt denna sorts kärlek har allt fått nytt perspektiv. Det viktigaste för mig är inte längre bröllopet utan att jag vill träda in i ett äktenskap med honom, jag vill bli hans fru en dag och jag vill att han ska bli min man, sedan kan resten kvitta. Men skulle vi ha ett bröllop hade jag velat ha ett litet och intimt sådan. Jag hade velat att endast människor som jag älskar och som betyder något för mig hade varit närvarande som vittnet till vår kärlek (och jag hade inte velat ha avlägsna släktingar eller kompisar som jag inte har haft något vidare kontakt med där). För när allt kommer omkring är det  ett bröllop handlar om, kärlek och inget annat.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0