K som i kärlek...
Jag älskar dig fortfarande! Jag försöker låta bli att göra det men det går helt enkelt inte.
Vi har sagt att vi är vänner och vi träffas som sådana. I förra veckan var jag hos dig en stund på kvällen på måndagen och onsdagen och i fredags var jag hos dig en stund på eftermiddagen. När jag är i din närhet känner jag blandade känslor. En del av mig är glad över att träffa dig och tillbringa tid med dig medan andra halvan av mig känner sorg över att jag är i din närhet endast som vän. Det som känns mest ont är att jag vet att den dagen du (eller jag med för den delen) träffar någon ny, kommer våran vänskap att vara över. Du vet att vi då inte hade kunnat träffas mer...
Igår hörde jag av mig till dig och bad att få hämta min cykel som du har haft stående hos dig i din källare. Du sa att du var sjuk, var förkyld och hade feber och att du hade varit hemma från jobbet. På vägen till ditt stannade jag och köpte en flaksa Brämhults apelsinjuice (för förkylningen) och en bruk med Ben and Jerry´s "Chunky Monkey", som är din favorit glass (för febern). När jag kom till dig knackade jag på och räckte över dom lite snabbt samtidigt som jag jag bad dig krya på dig innan jag lastade på min cykel på bilen och körde där ifrån. Du tackade så mycket...
Nu på eftermiddagen ringde bilverkstaden och sa att min bil var klar och att jag var tvungen att hämta den innan klockan 16:30 då de stängde. Varken min mamma eller min bror kunde köra in mig eftersom de båda skulle jobba sent så det slutade med att jag ringde till dig och frågade. Du sa "ja" och kom efter en stund och hämtade mig och körde in mig till Karlshamn (vilket var väldigt gulligt gjort med tanke på att du fortfarande är sjuk). Vi bestämde att vi skulle träffas en stund imorgon på kvällen...
Du har sagt att du tycker om mig som vän, att jag är underbar. Du har även nämt att jag den senaste veckan har varit annorlunda och att du inte tidigare har sett den sidan hos mig; Att jag har varit glad och självsäker och inte alls så destruktiv som jag var innan. Jag vet inte vad det betyder... Helst av allt önskar jag att vi kunde försöka lappa ihop det vi en gång hade men frågan är om det hade fungerat eller om du ens hade velat? Och hade jag ens kunnat lita på dig igen? Du lämnade mig när jag mådde som mest dåligt och när jag behövde ditt stöd som mest, vad är det som säger att det inte skulle hända igen?
Men saken är den att jag fortfarande älskar dig! Jag benämner dig som "k" här på min sida...det skulle kunna stå för K som i Kärlek ;o) Du är mtt livs största kärlek!
Önskar att jag kunde glömma dig och gå vidare med mitt liv...
Vi har sagt att vi är vänner och vi träffas som sådana. I förra veckan var jag hos dig en stund på kvällen på måndagen och onsdagen och i fredags var jag hos dig en stund på eftermiddagen. När jag är i din närhet känner jag blandade känslor. En del av mig är glad över att träffa dig och tillbringa tid med dig medan andra halvan av mig känner sorg över att jag är i din närhet endast som vän. Det som känns mest ont är att jag vet att den dagen du (eller jag med för den delen) träffar någon ny, kommer våran vänskap att vara över. Du vet att vi då inte hade kunnat träffas mer...
Igår hörde jag av mig till dig och bad att få hämta min cykel som du har haft stående hos dig i din källare. Du sa att du var sjuk, var förkyld och hade feber och att du hade varit hemma från jobbet. På vägen till ditt stannade jag och köpte en flaksa Brämhults apelsinjuice (för förkylningen) och en bruk med Ben and Jerry´s "Chunky Monkey", som är din favorit glass (för febern). När jag kom till dig knackade jag på och räckte över dom lite snabbt samtidigt som jag jag bad dig krya på dig innan jag lastade på min cykel på bilen och körde där ifrån. Du tackade så mycket...
Nu på eftermiddagen ringde bilverkstaden och sa att min bil var klar och att jag var tvungen att hämta den innan klockan 16:30 då de stängde. Varken min mamma eller min bror kunde köra in mig eftersom de båda skulle jobba sent så det slutade med att jag ringde till dig och frågade. Du sa "ja" och kom efter en stund och hämtade mig och körde in mig till Karlshamn (vilket var väldigt gulligt gjort med tanke på att du fortfarande är sjuk). Vi bestämde att vi skulle träffas en stund imorgon på kvällen...
Du har sagt att du tycker om mig som vän, att jag är underbar. Du har även nämt att jag den senaste veckan har varit annorlunda och att du inte tidigare har sett den sidan hos mig; Att jag har varit glad och självsäker och inte alls så destruktiv som jag var innan. Jag vet inte vad det betyder... Helst av allt önskar jag att vi kunde försöka lappa ihop det vi en gång hade men frågan är om det hade fungerat eller om du ens hade velat? Och hade jag ens kunnat lita på dig igen? Du lämnade mig när jag mådde som mest dåligt och när jag behövde ditt stöd som mest, vad är det som säger att det inte skulle hända igen?
Men saken är den att jag fortfarande älskar dig! Jag benämner dig som "k" här på min sida...det skulle kunna stå för K som i Kärlek ;o) Du är mtt livs största kärlek!
Önskar att jag kunde glömma dig och gå vidare med mitt liv...
Kommentarer
Trackback
